Kvällshoppning
Jag & Cia hoppade igår kväll på gräsbanan. Lexza fick sig ett rejält pass med många språng.
& hon kändes så redo för detta!
Med oss hade vi 2 kvinnor som fotade. Dom hade vars en kamera & så fotade de med min ett par foton som jag visar här. Och så hade vi hjälp av Lena som lyfte bommar när dom ramlade i marken av en eller annan anledning!! Och som rättade till avstånden mellan hindrena när dom inte stämde! Tack för hjälpen med allt!
Mmmm, så härlig känsla! MEN så ringrostig jag är! Jag meckar för mkt & så kom jag rakt in i känslan jag hade för ett år sedan med Lexza, när vi kommer i högersväng till hinder, får jag inte med ytter bogen & försöker få med henne med hjälp av innertygel som resulterar i en förböjd häst som går mot skänkel sidledes...Ja, det kan ju aldrig gå vägen! Det går vägen för att hindret är lågt, men känslan blir AV/PÅ & för dramatiskt! Ja, något att jobba med över låga hinder & prova sig fram.
Cia underströk det viktiga med att jag ska hålla tag i martingals ringen mot & över hinder. Hon tyckte det var mils skillnad på min sits över & efter hindret. När jag inte håller i ringen så är jag efter i språnget. När jag håller i ringen är jag bättre med i sittsen. En bra förklaring är nog att när jag håller i ringen blir jag färdig klyddad innan hindret, annars blir jag inte.
Igår hade jag bestämt mig för att hoppa vattenmattan. Som man ser på fotot ovan, så har jag dubbelvikt mattan för att göra det lättare att hoppa & med en väldigt låg bom över. Jag travar mot det & hon stannar. Jag vänder om & kommer igen, tar ett tag i martingals ringen & sen hoppar vi det fram & tillbaka många gånger & hon tycker inte det är speciellt läskigt! Skönt! För det är jag som tycker den är läskig! Varför? Jag tycker det för att hästarna alltid reagerar annorlunda på mattorna än andra hinder, att de hoppar över det högre eller stannar!
Jag började hoppningen med serien som vi hoppade i söndags: trav in över ett kryss, ett galoppsprång över ett räcke, ett galoppsprång & hopp över ett tredje hinder som oxå det var ett räcke. Detta gjorde hon tre-fyra gånger. Sen hoppade jag räcke på högst 90cm & parallelloxer på 85cm. & så grind-bocken som jag har skrivit om tidigare. Till sist avslutade jag med att hoppa upp på banken tre gånger. Lexza tycker verkligen detta är det roligaste av hindrena. Så innan detta året är slut ska vi åka till Fredshög eller någon annan närliggande fälttävlansbana & hoppa terränghinder! Because she is worth it!