Ja, jag tog mig till Haga Hill själv! Ganska tråkigt att vara alena! Tur för mig att min häst inte river så ofta! Idag hoppade vi mest 90cm, men när jag blev varm i hoppkläderna så hade jag något hinder som var lite högre som vi oxå hoppade med bravur. Det handlar som vanligt mest om min inställning & min rädsla. Jag har svårt med för höga hinder! Rider oftast sämre & tappar focus på det som är viktigt. Att hålla galoppen, inte plocka för mkt, bara stämma av. Summa sumarum av de få minuterna i rampljuset är: det gick för fort stundtals, svårt att få tillbaka Lexza då hon tyckte det var super kul. Vikom tokigt någon gång & då var det oftast för dålig rytm i galoppen. Jag hoppade inte banan som var uppsatt utan hoppade 5 av hindrena som en egen bana. Hade med en oxer, annars bara räcken. då jag tycker de ser mindre ut fastän de kan vara högre än en oxer. Kluriga känslor! Sen hoppade vi en stor vattenmatta & där hade jag hindret på typ jätte lågt för att det inte skulle bli ett issue! Känslan när jag var färdig hoppad var glad att jag gjorde det & Lexza var flåsig, svettig & glad. Här kommer några av de hinder vi hoppade.